Fortsätt till huvudinnehåll

Nobelpris?

Ja i morgon är det dags, litteraturvetarnas julafton, annonserandet av årets Nobelpristagare i litteratur. 

Jag har inte en enda gång lyckats läsa något av pristagarna före tillkännagivandet. Det närmaste jag kommit är att jag kände till filmen Pianisten som baserats på Jelineks bok med samma namn. Jag har läst fler nobelpristagare än jag trott (som jag skrev om här) men den dag jag läst en pristagare före utnämnandet kan jag kryssa av en stor post på min litteraturgörarlista. 

Så hur ser spekulationerna ut? De som låg högt i början, de som alltid är aktuella i nobelprissnacket, har åkt ner på listan och några uppstickare har dykt upp. En av dessa är kenyanen Ngugi Wa Thiong'o som jag genast sprang och lånade på biblioteket. Jag skulle inte bli besviken om han vann men ser det mest som ett trevligt boktips. En annan uppstickare är amerikanen Cormac McCarthy, men han känns inte aktuell. Som jag tidigare skrivit så lär det ju bli någon okänd, men jag skulle bli otroligt glad om det vore någon man kände till eller någon av alla heta kandidater som bokbloggarna talar varmt för. 

Nedräkningen har börjat, mitt i morgondagens lunch vet vi. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott. 

Sprudlande ångest och ett författarskap som är här för att stanna

Välkommen till Amerika - Linda Boström Knausgård

En flicka som slutar prata för att hon tror inte att hon mäktar med det samtidigt som hon växer. En bror som spikar igen sin dörr, som har varit snäll men som inte längre är samma person. En mamma som är skådespelerska och vill vara i fred. En pappa som ligger orörlig på soffan. Någonstans långt där nere finns en familjesammanhållning men de är på väg mot katastrofen.

I och med sin tredje prosabok, sin andra roman, har Linda Boström Knausgård verkligen satt sin stil. Det här fantastiskt precisa och samtidigt utelämnande språket är lika slående som förut. Teman som moderskap och familjerelationer är återkommande och det handlar mycket om ensamhet, känslor, ångest, minnen och den lilla människans plats i världen. Familjerelationerna kan mer läsas mellan raderna, genom madrassen som pappan ständigt ligger på och springan under dörren till broderns stängda rum, snarare än i själva orden. Jag tycker att den frånvarande mamman är en oerhört k…