Kulturloggen

Matt Haig är en riktig mångsysslare, han har skrivit för barn, för vuxna och även facklitteratur. Hans senaste bok How to stop time handlar om en historielärare som inte åldras normalt utan har levt ihenom århundraden själv. 
Han tänker själv att hans böcker handlar om outsiders, både om uppebara sådana som utomjordingar eller mindre synbara. 
Romanen är på något sätt en klassisk kärlekshistoria, men den är också lite thriller och lite science fiction. Haig är inte förtjust i genre utan väljer medvetet att blanda hej vilt. Han ser hellre att han skriver en bok mer än en specifik genre. 
Varför är Haig så intresserad av tid? Det bottnar i hans egen psykiska sjukdom, de tre år han led av depression kändes så oerhört långa att han känner sig som 400 år gammal. Vi känner oss alla något utanför tiden. Vi är grottmän som försöker leva i den här moderna världen där vi inte riktigt passar in. Vi lever halvt i den riktiga världen och halvt i sociala medier. Vi är konstant distraherade och tycker …

Pija Lindenbaum, Emma Adbåge, Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck.
Vad bidde det då? är Pija Lindenbaums senaste bok och är baserad på den klassiska berätterlen om mästerskräddaren. Varför tog hon aig just den klassikern? Hon tycker helt enkelt väldigt mycket om den. Den börjar där den slutar, saknar sensmoral och är helt enkelt knäpp. Hon har gjort om skräddaren till en kvinna men det är egentligen inte skräddaren som är intressant utan den lille mannen aom kommer dit. 
Bjärbo och Adbåge har gett ut Samtidigt i min låtsasvärld där huvudkaraktären hamnar i olika situationer och så fantiserar om hur det skulle se ut i samma situation i sin låtsasvärld. Det startade med att de skickade meddelanden till varandra med just ”samtidigt i min låtsasvärld” som så mynnade ut i en boktitel. 
Men varför gör man en barnbok utan barn? Bjärbo och Adbåge hade skissat på ett barn först men ändrade sig till en mamma. Det finns då barn men bara i periferin. Någonstans bottnade det i att vuxna och barn dagrömm…

2018 års ALMA-pristagare Jacqueline Woodson blev otroligt förvänad över att vinna priset då hon inte visste att det kunde gå till en amerikan. Hon har också blivit vald till läsambassadör hemma i USA så den senaste tiden har krävt en hel del självomhändertagande mitt i all uppståndelse. 
Hon debuterade under tidigt 90-tal och har en tydlig egen ton i sina barn- och ungdomsböcker. Hon tycker inte att hennes böcker tar upp särskilt svåra ämnen då det är ämnen aom vi pratar om varje dag. Hon sätter sig inte ner för att skriva något svårt, livet är svårt, hon skriver om det hon känner för. Hon vill vara en berättare, inte hamna i en box med etiketten barnboksförfattare eller ungdomsboksförfattare utan hon skriver det hon vill. Hon hittade sin röst i att skriva för unga, men ibland vill hon berätta om en vuxen somser tillbaka på ungdomen också. Hon vill berätta för alla.
Hon älskar södern och flyttade därifrån aom liten men har insett att många inte vågat berätta om tiden där förrän efter de…

Just nu sker en stor utveckling från det skrivna ordet till ljudmediet. Theodor Kallifatides, Linda Skugge, Johan Svedjedal, Åsa Selling och Per Naroskin samtalar medd moderator Jenny Aschenbrenner diskuterar ämnet.
Kommer ljudboken slå ut den tryckta boken? Panelen tror inte det. Det är svårt att hitta en ljudbok, det krävs ett verktyg, och det kanske inte är ett forum för facklitteratur. Kallifatides menar att det finns nog folk som inte gillar det här med att en uppläsning ändå blir en tolkad berättelse, att det blir en annan berättelse. Han vill att hans böcker ska läsas av läsaren. Inte bli uppläst.
Räknas ljudbok aom läsning? Återigen ska man kanske inte likställa dessa två utan det är två velt skilda sätt att ta till sig betättelser. Ljudboken har varit en uppläsning av tryckt text men numera finns det berättelser som kommer direkt som ljudbok. Det är också en stor skillnad på vilka sinnen som jobbar mär man lyssnar än läser. Ofta lyssnar man när man gör annat, det gör man inte n…

Bengt Ohlsson är aktuell med sin roman De dubbelt så bra. Inspirationen kom från Ådalshändelserna och hur man hanterade strejkbrytarna. Han insåg att vi har helt fel bild av händelsen. Att det är överklassyngel som åkt och förstört är en väldigt förenklad bild. Han blev mer och mer nyfiken ju mer han läste om det. Ohlsson blir alltid intresserad av karaktärer och händelser som gör ont in i ryggmärgen. Han får panik av att behöva upprepa sådant som han antar att folk redan vet för sina läsare. Miljö är viktigt, rasism är dåligt osv. Han vill hellre berätta annat som man inte läser i tidningen varje dag och som man antagligen inte vet. 
Det är inte bara en politisk roman utan innehåller även en hisnande kärlekshistoria mellan Ragnar och Arvid. Idén till denna då bannlysta homosexuella relation kom till sent i processen. Ohlsson hittade den när han väl gått igenom händelserna och valt sina karaktärers bakgrund. En skulle vara krigsveteran och en skulle vara skogsarbetare, att de skulle bl…

Agamemnon var en av de stora hjältarna under det trojanska kriget. Han har offrat sin dotter Ifigenia för att blidka gudinnan Artemis vars hare Agamemnon tidigare dödat. Han tar också med sig en trofé hem från kriget i form av älskarinnan Kassandra. Agamemnons fru Klytaimnestra mördar både honom och älskarinnan vid hans hemkomst som hämnd för dottern. Deras son Orestes tar så hämnd för pappan genom att mörda mamman och hennes älskare, på sin andra syster Elektras inrådan. 
Den här grekiska myten har gjorts mest känd genom Aiskylos dramatik och har gett namn åt psykologiska temrer som Elektrakomplexet. Det går knappast att ta sig igenom en litteraturvetenskaplig kurs utan att i alla fall läsa den första delen i trilogin, Agamemnon, men kanske kommer myten inte så mycket längre än så nu för tiden. Till nu. 
I Colm Tóibíns senaste roman har han dammat av myten med romanformatet och med ett modernt språk. Jag förstår att gemene man inte läser dramatik idag och att det kan ta emot att läs…