söndag 19 juni 2016

50 shades of Mr Ripley och Gone Girl

Maestra - L. S. Hilton

När en är mitt mellan boenden och inte hunnit adressändra hos alla förlag blir en mäkta förvånad när det dimper ner en bok i brevlådan. I brevet ligger alltså Maestra av L. S. Hilton som jag faktiskt dagen innan sett på nätbokhandlarna och som faktiskt intresserade mig. "Gone Girl möter Mr Ripley i en vågad thriller som är omöjlig att lägga ifrån sig." står det på framsidan. Baksidan lyder:

En konstkupp på ett av Londons Anrikaste auktionshus.
En kvinna springer barfota på Paris gator.
Ett inbrott på en lyxyacht som får oväntade konsekvenser. 
Ett brutalt mord under en bro i Rom. 

Det låter ju som en riktigt bra thriller känner jag, eller? Med i försändelsen finns dock ett litet följeblad, som det normalt gör med recensionsböcker och med stora stora STORA bokstäver står det: 

"New York Post: Årets mest erotiska bok får Femtio nyanser att framstå som Bibeln"

Vad i helvete, tänkte jag. Det står det ingenting om på boken över huvud taget? På Goodreads finns inte bokens svenska upplaga upplagd, ingen av mina vänner har varesig läst eller markerat den som att-läsa och recensionerna är antigen maxbetyg eller noll i betyg och kände att jag var tvungen att se vad detta är.

Judith Rashleigh utvärderar konst på ett av Londons mest förnäma auktionshus. Hon börjar dessutom arbeta på ett kontroversiell klubb på kvällarna för att tjäna extra pengar till sin dyra smak. Auktionshuset blir involverat i en skandal och Judith får skulden och hon tvingas fly konstvärlden. Ute i Europa jagar hon en ny tillvaro med täckmantlar, pengar och mord.

Jag kan inte påstå att jag känner mig klokare på vad det här går ut på efter att ha läst den. Det är visserligen första delen i en serie så den är så klart inte speciellt avslutande, men ändå. Det känns som en enda lång serie name dropping av konst, platser i Europa, klädmärken och förlustelser av olika slag utan att vara särskilt sammanhängande. Jag känner varken med eller emot huvudpersonen eller någon annan heller för den delen. Och varför blanda någon slags psykologisk thriller med inhopp av ingående sexuella scener? Allt känns som ett hopplock, som att man släng en massa scener i en hög, tryckt "shuffle" och gett ut det som en bok. Ingenting hänger ihop vilket leder till att den inte handlar om någonting, eller i alla fall inte om något trovärdigt. Nej, det här var verkligen ingen hit för mig, jag kommer inte läsa nästkommande delar. 

Recensionsbok från Norstedts

Köp boken här eller här

måndag 13 juni 2016

Gå på bio och sjung med!

Hair (1979)
Sing-along
Bio Roy Göteborg 13/6 -16

Det var en lustig syn strax före 18-snåret vid Götaplatsen idag. Väldigt många kom gående i Sverigetröjor då herrlandslaget mötte Irland i fotbolls-EM och så kom det en och annan hippie. Det är inte första gången Bio Roy kör det fantastiska konceptet Sing-along men det var definitivt premiär för mig och detta är något utanför min bekvämlighetszon. Det går ut på att en klär ut sig enligt filmens tema, ser filmen på biografen tillsammans med andra utklädda och så sjunger alla med i låtarna allt vad de kan, sånguppvärmning ingår. 

Med ett glas vin i kroppen och i goda vänners lag var det dock inga problem, jag önskar bara att jag kunde låtarna lite bättre men det är så klart inget krav. Jag hade lite lånade blommor i håret, utklädnad är inte heller något krav. Jag älskar hur folk ställer sig upp och vrålar till Aquarius, hur några visslar när en favoritkaraktär kommer in i scenen och de enorma applåderna efter varje låt. Det var väldigt opretentiöst och helt klart en upplevelse. 

Filmen då? Jag har inte sett Hair tidigare så det var väl på tiden. En ung man på väg till kriget i Vietnam träffar på en grupp hippies i New York och lever ut med både fest och droger under sina sista dagar före värvning. Det pratas om svarta och vita samt homosexuella på ett sätt som ingen skulle få för sig att göra idag men det är absolut inte på ett nedvärderande sätt. Synen på droger och sex är liberal, huvudkaraktärerna är stereotypa och komiska men det finns ändå ett underliggande allvar i människors värde och allt annat som Vietnamkriget förde med sig in i historien. Det är faktiskt en riktigt gripande berättelse när en får smälta den något. 

Föreställningen sålde slut snabbt men Bio Roy har satt in en extraföreställning den 30:e augusti kl 18:00 och än finns det biljetter kvar! Läs mer på bioroy.se 


söndag 12 juni 2016

Det är aldrig för sent att möta sitt liv

En syster i mitt hus - Linda Olsson

Maria hyr ett hus i Spanien. Hon har inte sett sin syster Emma sedan deras mammas begravning två år tidigare. Maria fick ett infall och bjöd sin syster att komma på besök men det blev inte av. Plötsligt hör dock Emma av sig med en önskan om att komma ner och Maria ångrar sin inbjudan, vad ska hon göra där? När Emma anländer är stämningen spänd, Maria förstår att något hänt, allt eftersom tinar deras relation upp. Deras relationer, den avlidna mamman och en tredje syster bidrar till allt djupare samtal och kanske till en djup relation systrarna emellan. 

Jag har inte läst något av Linda Olsson tidigare men känner spontant att detta inte är hennes starkaste kort. Jag gillar hur hon byggt upp intrigen, lite som en thriller med avslöjanden om systrarnas liv allt eftersom. Jag tycker också om att man lär känna karaktärerna utifrån deras handlingar och samtal i stället för det klassiska berättarperspektivet i tredje person som kanske är enklare vid thrilleraktiga inslag, det gör Olsson riktigt bra. Men kanske att innehållet inte riktigt lever upp till formen. Visst finns det inslag som förvånar men jag blir inte speciellt upprörd eller chockad. Kanske handlar det om läsarens egen erfarenhet, eller att karaktärerna är såpass mycket äldre än mig, jag vet inte men jag saknar nog lite mer dramatik. 

Köp boken här eller här

Kulturkollo kör bokcirkel om boken från och med 22:a augusti via deras Facebooksida. Läs och häng på diskussionen!



lördag 4 juni 2016

Lika välkomna som en drink på dödsbädden

Bob Hund
Liseberg 3/6 2016
Bäst: Att de håller än.
Sämst: Det kunde gott varat lite längre och varit lite fler i publiken.

Sverige har nåtts av nyheten att Freddie Wadling nyligen gått bort. Bob Hund bestämmer sig för att inleda sin konsert på Liseberg i ett rekordvarmt Göteborg med att hylla den bortgångne artisten, en marchorkester tolkar "Den ensamma sjömannens födelsedag" på ett lågmält sätt. Sedan blir det dock full fart på de testosteronstinna 50-åringarna. 

Ja, energin är det inget fel på. Varken gällande gubbarna på scen eller publiken. De bränner av gamla hits som "Ska du hänga med? Nä!!", "Tralala lilla molntuss, kom ska du få en puss" och "Nu är det väl revolution på gång". Bandet har även röstat fram vilken deras genom tiderna sämsta låt är, kom fram till "Brooklyn salsa" och körde den också. Frontmannen Thomas Öberg är lika ball, knepig och oförutsägbar som alltid. Han bygger om scenen, bygger torn av förstärkare som han klättrar på, trasslar in sig i mikrofonstativet och dansar hejdlöst utan skjortan på. Mellansnacket är så klart på topp, vi får veta att Thomas aldrig går o lägger sig utan att ha ställt sig frågan "Har du inget man kan dansa till?" (innan de kör låten med samma namn) och vi får veta att det är idioterna som får samhället att gå runt. Han förbjuder även publiken att klappa annat än i dubbel takt. Ett stort plus till tjejerna de bjudit in att köra på flertalet låtar. 





tisdag 8 mars 2016

Om livet och döden

Dånet i ett ensamt öra - Birgitta Boucht

Tessa är 89 år och ligger inför döden på ett sjukhus. Lillemor har nattvakten, det blir enkelt eftersom tanten varken är vaken eller pratar. Men väl där är Tessa pigg, berättar historier oh får besök av såväl levande som döda. Det blir en natt som inte liknar något Lillemor hade kunnat tänka sig. 

Birgitta Bouchts roman behandlar slutskedet av livet med nöjdhet och ro. Tessa ser tillbaka på livet, ser unga liv omkring sig, och någonstans är hon ändå nöjd. Hon blandar dröm med verklighet, dåtid med nutid. Den är full av många poetiska beskrivningar och ger aldrig läsaren några svar på vad som är verklighet och vad som är antingen dröm eller inbillning. Tessa ser många likheter med dagens barn som med sin egen barndom samtidigt som saker ändå har förändrats. Hon ser även på hur lite kvinnors villkor ändrats, hon ser underlägsenheten i Lillemors förhållande. 

Boucht skildrar ett fantastiskt kvinnoliv och slutskedet i livet samt döden på ett fluffigt men samtidigt pricksäkert sätt med hjälp av fantasi och vackra bilder. 



Recensionsbok från Schildts Söderströms

Köp boken här 

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...