lördag 23 september 2017

Hetaste tipsen inför Bokmässan 2017


Min fina vän Anna proklamerar att hennes åttonde mässa som bloggare kommer att genomföras nästa vecka, och jag inser att det samma gäller för mig. År 2010 ar jag väldigt ny och halkade lite in på ett bananskal i bloggosfären då jag var på en träff med bloggare, på den tiden blyga och anonyma, på just denna mässa. Resten är historia, år 2011 var jag bloggambassadör på mässan och jag har genom bloggen funnit flera fantastiska vänner. I år blir det första gången jag är där i egenskap av press och jag är exalterad. 

Mässan är stor och spretig, det kan tyckas helt oöverkomligt och orimligt att hitta något alls, så här kommer några tips sett från en kultur- och litteraturvetare som varken är pedagog eller bibliotekarie.

Tips 1: Barn- och ungdomslitteratur


Temat för årets mässa är Bildning, ett begrepp som så klart är en kulturvetare kärt och samtidigt gör att man sliter sig i håret. Bildningsbegreppet är stort och komplicerat, ett begrepp om utveckling som konstant utvecklas, något som alla människor mer eller mindre förstår behövs men det är svårt att förklara hur och varför. Varför kunna något när allt går att googla? Ja hur ska du ens kunna googla om du inte är bildad? Ja, detta tema har onekligen för med sig en hel del programpunkter om just bildning men för mig är bra böcker för barn och ungdom en livsviktig del av bildningen så här kommer några tips.

Torsdag 10:00 Barnboken som folkbildare Seminarium 
Jag älskade böcker om kroppen och uppfinningar som liten, jag läste ingen skönlitteratur. I detta seminarium samtalar Josefine Sundström (aktuell med Sagasagor - fiffiga kroppen och finurliga knoppen), Johan Rapp (Bli Hjärnsmart - lär dig snabbare och bättre!) samt Mats Wänblad (Så funkar det! - Kroppen inifrån och ut) om just bildning för barn när det kommer till kroppen. 

Torsdag 12:00 Att illustrera faktaböcker Seminarium
Jag älskar Sarah Sheppards faktaspäckade böcker för barn, hur hon får till text och bild i ett. det är just det hon ska prata om ihop med Mats Wänblad och en annan jag avgudar, Maja Säfström, som illustrerat Fantastiska fakta om djur. Att samtalet så modereras av Elin Boardy gör liksom inget det heller. 

Fredag 11:00 Kvalitet eller kvantitet? Seminarium
Johanna Lindbäck, Pia Huss och Johanna Ringertz diskuterar den ökade utgivningen av böcker för barn och ungdom och bland annat problemet med att urskilja bra från dåligt eftersom den här litteraturen inte recenseras i samma utsträckning som vuxenlitteraturen.

Fredag 13:00 Kärlek och identitet Seminarium
Amerikanska Jennifer Niven samtalar med Johanna Lindbäck om identitet och kärlek i sina romaner, två viktiga beståndsdelar i många ungdomsromaner. Modereras av fina Tara Moshizi. 

Lördag 11:00 Livet kan börja: på gränsen mellan ung och vuxen Seminarium
Helena Dahlgren och Annika J. Nasiell talar om litteratur i olika åldersgrupper.

Lördag 11:30 Young Adult på isländska Seminarium
YA är inte vanligt på Island men Hildur Knútsdóttir skriver skräck för unga vuxna.

Tips 2: Finland 100 år

Finland blev självständigt 1917 och fyller således 100 år i år, hurra! Detta finns som ett litet sidospår på mässan där Kjell Wästö, Philip Tier, före detta presidenten Tarja Halonen med flera kommer att delta i flera punkter. Passa på att grotta ner er i några fina finska författare!

Kjell Westö syns bland annat i dessa seminarier:

Fredag 11:00 Episk Helsingforsskildring om kärlek och vänskap
Fredag 17:00 Livet - En klassfråga?
Lördag 14:30 Tolk för ett land och ett folk
Söndag 13:00 Att skriva historia

Philip Tier hittar man bland annat här:

Lördag 10:30 Om livets mening och meningslöshet
Lördag 15:00 Upplysningsidealen i litteraturen (som moderator)
Lördag 16:00 När tillvaron kantrar
Söndag 11:00 Hur kan man leva, när omvärlden känns orolig?

Och före detta president Tarja Halonen Fredag 11:00. Tyvärr ej ihop med Kjell Westö om Helsingfors ovan utan tillsammans med Jan Elisasson i ett samtal om demokrati. 

Tips 3: Irländsk tema


Bokmässan har flera små teman vid sidan av huvudtemat och ett av dessa är just irländsk litteratur. 

Fredag 14:00 Irländsk romankonst Seminarium
Sara Baume, Eimear McBride och Mike McCormack

Fredan 16:00 Irländska experiment Seminarium
Eimear McBride, Mike McCormack och Rob Doyle

Lördag 11:00 En ung irländsk författargeneration Seminarium
Sara Baume, Rob Doyle, Sally Rooney

Lördag 13:00 Den iriska lyriken Seminarium
Louis de Paor, Nuala Ní Dhomhnaill, Liam Ó Muirthile

Lördag 15:00 Minnen av Beckett och Wilde Seminarium
John Minihan, Merlin Holland




måndag 18 september 2017

Äntligen! Tiger Lou på Liseberg

Tiger Lou


Liseberg, Göteborg 16/9 2017
Taubescenen

Det är långt över 10 år sedan jag började lyssna på indiebandet med det krispiga, djupa soundet men det är inte särskilt länge sedan som jag insåg att de var svenska. Det är också över tio år sedan de spelade i Skövde, där jag bodde då, och missade detta helt och var inte alls nöjd med det. Bandet lades på is 2009 men återuppstod 2013 och har nu varit ute på turné igen. Nu fick jag äntligen min revansch. 

Vädret har varit helt apokalyptiskt i Göteborg, det har varit översvämningar och hagelkaos så en utomhuskonsert har väl inte varit särdeles lockande. Jag valde tyvärr bort The Hives på fredagen va just den anledningen. Lördagen bjöd på sol, syndaflod och åska men det redde upp sig till kvällens spelning. En fullsatt Taubescen och väldigt psykedeliska lampor skapade en känsla av nattklubb, hade det varit någon grad varmare hade det varit perfekt. 

Den talangfulle och barfotade frontfiguren Rasmus Kellerman kliver in på scen, grabbar en gitarr och kör igång. Engagerande rock blandas med fantastiska slingor på gitarrerna och jag fullkomligt älskar deras intron och outron men drömska gitarrstycken och knastrande trummor. Det är mycket nytt som spelas och jag får väl skylla mig själv som mest kör skivan The Loyal på repeat fortfarande, men några gamla favoriter kommer ändå upp. Titelspåren från just The Loyal och Functions från samma skiva samt tvillinglåtarna The more you give och The less you have to carry från skivan A Partial Print är mina favoriter från kvällen. Sången hade kunnat fått lite mer utrymme, som en liten peak till ljudteknikern, men annars stapplar jag på frusna ben väldigt nöjd ut från Liseberg. 

söndag 17 september 2017

Pennywise the dancing clown

It


Regi: Andy Muschietti
Manus: Chase Palmer, Cary Fukunaga, Gary Dauberman, baserad på en roman av Stephen King
Medverkande: Bill Skarsgård, Jaeden Lieberher, Sophia Lillis mfl.
Bergakungen, Göteborg
Biopremiär 13/9 2017

Det är oktober 1988 i den lilla staden Derry. Regnet öser ner men Georgie är fast besluten att gå ut och leka med sin båt, tillverkad av brodern Bill av tidningspapper. Vatten forsar ner för gatan utmed trottoarkanten, Georgie hinner knappt med sin båt. Plötsligt åker båten ner i en brunn, Georgie försöker nå den men där finns något annat. Flera barn försvinner spårlöst, Bill och hans vänner försöker möta ondskan som verkar leva på barns rädslor. 

De flesta känner säkert redan till ett av Stephen Kings mest kända verk, berättelsen som förstörde clowner och röda ballonger för hela min generation, speciellt när den kom som miniserie 1990. Clownen Pennywise går i ide i 27 år åt gången och nu är det 27 år sedan serien kom och då är det rimligt med en remake. Den
nya filmen är inte helt trogen originalet, barnens perspektiv utspelar sig i slutet av 80-talet, till skillnad från serien där karaktärerna blivit vuxna ungefär vid den tiden. Andy Muschiettis nya It är, precis som Netflixserien Stranger Things, en hyllningskavalkad till 80-talets populärkultur. Det känns också som att tempot är mer uppskruvat i den nya filmen, det är skräckscen på skräckscen, jag hinner knappt andas mellan clownattackerna. Tyvärr tycker jag att stämningen går något förlorad, ni vet den där lummiga King-Maine-känslan som är så otroligt bra, i all skräck. Men miljön är helt klart där. Det blir kanske lite väl mycket konstiga luckor där man undrar hur något barn hamnade på en helt ologisk plats eller hur vissa personer kan vara utsläppta trots att de slagit ihjäl en annan. Det är något för komprimerat till skräcken. 

Annars är det mesta sig likt. Billy stammar, Eddie är hypokondriker och Beverly är den enda tjejen i gänget. Den största behållningen är helt klart Bill Skarsgårds clown som är rent ut sagt vidrig, som inte blir mindre obehaglig bara för att man bryter mot alla skräckregler och visar monstret tidigt. Tvärtom, han blir bara värre och värre. Jag hade gärna sett mer av de surrealistiska inslagen men frågan är om jag hade klarat det. Det här får mig att minnas varför jag gillar skräck och såg miniserien många ånger när jag var 8-9 år. Skräcken tar fram det värsta och det bästa i människan, får en att omvärdera vad som är viktigt i tillvaron. 

Jag har varit orolig för hur de ska lösa berättelsen i en långfilm, men efter en stund förstår man ganska snabbt att så inte är fallet. Detta är, till skillnad från miniserien, ingen återberättelse av de vuxna karaktärerna utan utspelar sig i realtid så det bör rimligtvis komma en uppföljare som utspelar sig 2016. Och mycket riktigt, när eftertexterna rullar på kommer texten "IT, part I" upp mot slutet, det borde alltså tala för att det kommer en Part II också. 

söndag 10 september 2017

Drömsk indierock på svenska

slowgold.se

Slowgold


Stora Teatern Göteborg 9/9 2017
Amanda Werne - Sång, gitarr, munspel, flygel
Johannes Mattsson - Bas
Erik Berntsson - Trummor

Det är premiär för Stora Teaterns höstprogram och samtidigt avslutning för Slowgolds sommarturné. Jag startade min musiksommar med First Aid Kit på Liseberg där Amanda Werne var gäst och blev nyfiken på detta musikunder. I sommar har så den lilla trion bland annat hunnit med ett inhopp på Way out West och det är en avslappnad atmosfär på turnén på hemmaplan i Göteborg. Det är en kvalmig stämning i Kristallbaren före konserten, det är näst intill slutsålt så det förklarar ju saken. Salen är ganska liten men präktig med balkonger och allt. Det känns lite märkligt att sitta ner på en rockkonsert men det funkar. 

Trion drar av låt efter låt på ett säkert sätt, allt från ballader till riktigt rockiga låtar. Det finns inga marginaler att gömma sig bakom som trio, ingen kompgitarr som täcker upp för en lead guitar och ingen som enbart är med på sång och kan fokusera på det utan allt måste klaffa hela tiden och det lyckas Slowgold fenomenalt med. Att Amanda inte tappar bort sig eller trasslar in sig i sina gitarrer och munspel är för mig en gåta. Det är helt enkelt omöjligt att inte dras in i låtarna Amanda kör solo på flygeln eller digga med i låtarna där hela bandet trycker på i de rockiga partierna. När de så gör en tolkning av Chris Isaaks megahit från slutet av 80-talet "Wicked game" är det ingen tvivel om Slowgolds musikaliska genialitet. För det är en tolkning, ingen cover, hon har själv översatt den och gör den helt till sin egen. 

Det är en uppenbart nöjd publik som lämnar Storan denna regniga septemberkväll. Applåderna mellan låtarna är enorma och ibland vill de inte ta slut. Slowgold har helt klart framtiden för sig och borde få en stor radiohit väldigt snart för det har de gjort sig väl förtjänt av. 

lördag 2 september 2017

Harry Potter möter Hungerspelen

Caraval - Stephanie Garber

Systrarna Scarlett och Donatella blev tidigt övergivna av sin mor och lever nu med sin våldsamme far. Båda två önskar sig bort, Scarlett är förlovad med en greve, men de har också fascinerats av Legend och hans välrenommerade magiska lek. Systrarna har sedan tidig ålder skrivit blev till honom, önskat att han ska komma till deras stad med sitt spektakel, men svaren uteblir. Några dagar före Scarletts bröllop kommer det dock till slut en inbjudan till Caraval och spelet kan börja. Försök komma ihåg att det bara är ett spel, om du kan. 

Det är ett häftigt upplägg som Garber bjuder på i sin debutroman, det är som att hon slängt in några lite äldre Harry Potter-karaktärer i Hungerspelen blandat med filmen The Game med Michael Douglas. Ingen vet vem man kan lita på eller vad som är sant och det är svårt att inte leva sig in i Caravals magiska värld. Det finns många häftiga magiska inslag som klänningar som byter form och läskiga tunnlar under staden och det är spännande in i det sista, men kanske blir det lite för många tvistar. Det romanen faller på är tyvärr karaktärerna, som är väldigt platta och statiska. jag känner faktiskt inte med någon och är mer intresserad av vad som ska hända med spelet än vad som faktiskt händer med karaktärerna, tyvärr. 

Men den är snygg! Och det låter som att det ska bli en trilogi så småningom.


Köp boken här eller här